linnea rosen

Det går inte att beskriva med ord hur mycket jag saknar dig och hur ont det gör att inte ha dig här. När jag är hemma i övik känns det på något vis som vanligt, men ändå fel. Jag vet att du är borta, men det är inget som jag kan "se", det är svårt att sätta fingret på det. Däremot när jag är hemma hos dig som jag var ju från fre-ons känns det mer. Man förstår att "fan, han är verklgen borta". Det tog mig ett tag att förstå att du inte längre finns när hos oss. Det var förnst när jag satt i kyrkan på din minnestund och såg alla bilder på dig, hörde prästen prata om dig och när jag såg hela kyrkan vara full av människor som kom för att minnas dig.

jag tror att många har fått sin syn på livet förändrade sedan du försvann. jag tror att många lärt sig att ta vara på varje dag och inte tänka att "det kommer en dag imorgon också", som man annars gjort ganska ofta (iaf jag). Det är inte säkert att imorgon kommer. Vi vet hur snabbt sakert och ting kan försändras..


Här hemma har jag ett kort vid sängen på dig och mig. Du är nog fyra år och jag är tre. Vi sitter på stranden, bastun är inte byggd än, så bryggan ser väldigt tom ut och inga båtar eller bojar finns heller. Du ler som du ofta gjorde, som vi gjorde. Du fick alltid alla att vara glada. Just att vara glad var jag ofta på sommaren. Vintern var mest en lång väntan på sommaren. På sommaren var allt så lätt och roligt. Du och Martina kom, Robin kom och vi var ofta med varandra. Kommer du ihåg när vi busade med er? (som vi alltid gjorde). När ni hade kletat in mig och martina i tandkräm medans vi sov? och sovsäckarna blev alldeles nerkletade? ni trodde ni var smarta va? men jag och martina var smartare.. vi skvallrade till mammorna och papporna som sedan tvingade er attt tvätta dem. kommer du ihåg det? Det gör jag, och det är sånna knasiga minnen som satt sig på mitt minne. När jag ser ditt leendet fylls jag av bådea glädje och saknad. Jag önskar att jag kan spola tillbaka tiden och ta vara på det fina och roliga stunderna vi hade, men mest av allt önskar jag att olyckan som kostade dig livet aldrig inträffat..

Jag hoppas att du har det bra där du är,
jag tänker på dig ofta! <3
linnea